Catharine Trotter Cockburn

1679 - 1749

Engelsk empirist

Cathrine Trotter Cockburn levde i London och hade två stora intressen, att skriva skådespel och filosofi. Hon var autodidakt och hade studerat klassiska språk men också logik, filosofi, religion och litteratur. Hon var sedan tjugo års ålder aktiv i debatten om empirismen och försvarade John Locke. Hennes inlägg i den filosofiska debatten skedde i de Anmärkningar som hon publicerade och som utgjorde debattinlägg i vilka hon tyckte orättvisa anklagelserna på Lockes filosofi. Hon författade ett antal texter kring skiftande ämnen bland annat moralfilosofiska och metafysiska frågor och dessa samlades i Remarks år 1743 och ingick i antologin De lärda verkens historia.

Cathrine Trotter Cockburn anser att moralen grundas på förnimmelser och reflektion, inte på något utomempiriskt som till exempel Guds vilja. Hon ifrågasätter katolicismens gudsdyrkan och menar att den religiösa traditionen inte ger ofelbar vägledning. Hon hävdar att det moraliskt goda och onda är lika verkliga som välbefinnande och lidande, men hon undviker frågan om man bör eftersträva välbefinnande för såväl egen del som för andras. Cathrine Trotter skriver om människans själviska handlande och om känslor av sympati. Hon säger "Människosläktet är ett system av varelser, som ständigt behöver varandras hjälp, utan vilken de inte skulle kunna överleva länge. Det är därför nödvändigt att var och en efter sin förmåga och ställning bidrar med sin del till att helheten kan bestå och bli bättre och undviker allt som är skadligt för den. För det ändamålet har människorna en förmåga att utveckla sociala och kärleksfulla känslor (sannolikt har fröet till dem inplanterats i deras natur) och ett moraliskt sinne eller samvete som gillar goda handlingar och ogillar motsatsen."

Förutom moraliska spörsmål sysslar Cathrine Trotter Cockburn med begreppet rum och diskuterar kring Newtons och Leibniz olika synsätt med rummet som en rymd eller som relationer mellan ting. Hon beskriver framförallt frågan om rummet som existerande utanför medvetandet och om verkligheten som kroppslig eller själslig. Hon säger: "Hur stor skulle inte klyftan mellan icke medveten, materiell substans och förnuftig, immateriell substans vara, om det inte funnes något som genom att ha del i bägges natur kunde tjäna som förenande länk mellan dem och göra övergången mindre häftig? Varför skulle då inte rummet kunna vara något sådant? Skulle vi inte eventuellt kunna definiera det som en immateriell substans utan förnuft, platsen för kroppar och för själar, med några av egenskaperna från dem båda."

Fakta:

Malmström-Ehrling Anna-Karin, 1998, Kvinnliga filosofer från medeltid till upplysning, Natur och kultur.

Kvinnliga filosofer

Margaretas hemsida

© Margareta Björndahl    2006-12-23   margareta.bjorndahl@comhem.se  (aktiv e-post)