Lady Anne Finch Conway

1631 - 1678

Engelsk filosof

Anne Conway växte upp i juristfamiljen Finch i 1600-talets London där en intellektuell krets med bland annat Robert Boyle, William Harvey och Francis Mercury van Helmont möttes och samtalade. Hon undervisades av en informator och studerade klassiska språk, teologi, matematik och filosofi och utvecklades till en ovanlig personlighet. Hon gifte sig med Edward Conway men fick inga barn och ägnade sig åt att studera teologiska och filosofiska tankesystem. Hon var väl bevandrad i samtidens filosofi som Hobbes, Descartes, Spinoza, van Helmont och Henry More. Hennes bror John Finch studerade i Cambridge och var en brygga mellan Anne och till exempel Henry More. Hon brevväxlade med Descartes.

Anne Conway sammanställde sina tankar i Principerna i den äldsta och den modernaste filosofin men den publicerades först efter hennes död, först på latin och sedan på engelska. Hennes namn uteslöts först från detta verk och det tillskrevs felaktigt Francis Mercury van Helmot. Hon ifrågasätter inte religionen utan ser Gud som självklar. Hon hävdar att det finns tre kategorier, Gud, Kristus som medium och alla skapade ting.

  1. Gud är för Anne Conway ett väsen som till sin natur är skapande och okroppslig, oföränderlig och fullkomlig, han står utanför tiden. Det skapade måste ha något gemensamt med sin skapare och man kan spåra nyplatonskt inflytande.
  2. Den andra kategorien är Kristus som inom sig bär både gudomlighet och mänsklighet. Kristus är ett instrument men också en förbindelse mellan det skapade och skaparen. Kristus är född och icke skapad.
  3. Den tredje kategorin är alla skapade ting som är föränderliga och som har släktskap med varandra och där tingens successiva rörelse utgör tiden.

Anne Conway argumenterar mot dualismen som säger att allt skapat både har kropp och själ och hon anser att skillnaden består i formen, alltså sättet att existera på. Hon ifrågasätter död materia som något kroppsligt som är oförmöget till liv och som är ogenomträngligt men hon hävdar att det finns en slags attraktion mellan kropp och själ. Hon ser kroppsligheten som kvarhållande, täthet, mörker, passivitet och själen som flyktig, snabb, fylld av liv och ljus. Hon säger att kroppen inte är något annat än "förtätad själ" och att själen inte är något annat än "fin och flyktig kropp". Hon menar att en kropp består av ett oändligt antal mindre enheter. Anne Conway diskuterar om tidens oändlighet ty om man påstår att tiderna är ändliga så kan man fråga sig om världen skapades före denna tid och i så fall är den inte ändlig. Hon påstår att Gud är skapare och att han finns i tiden men omfattas inte av den.

Fakta:

Alic Margaret, 1989, Arvet efter Hypatia, Alfabeta

Malmström-Ehrling Anna-Karin. 1998, Kvinnliga filosofer från medeltid till upplysning, Natur och kultur.

http://www.orst.edu

http://users.ox.ac.uk

Kvinnliga filosofer

Margaretas hemsida

© Margareta Björndahl     2006-12-23    margareta.bjorndahl@comhem.se  (aktiv e-post)